Ringmärkningsrapport för Torhamns och Utklippans fågelstationer 2001

Rolf Larsson, Conny Philipsson, Tony Svensson & Ivar tägtström


Våren
Den 1 april påbörjades ringmärkningssäsongen på Torhamns udde och den 7 juni avslutades säsongen. Ringmärkning förekom under denna period under sammanlagt 27 dagar. Antalet ringmärkta fåglar under denna vår var blygsamma 327 ex av 32 arter.

På Utklippan började säsongen nästan lika tidigt, den 6 april. Stationen var bemannad den 6 - 8 april, 20 - 22 april samt 5 maj - 2 juni, sammanlagt 35 dagar. Under denna period ringmärktes 3336 fåglar av 65 arter.

Säsongen fick en flygande start med en brandkronad kungsfågel den 6 april. Mer notabla fångster var för övrigt Ejder 26 nymärkningar och 61 kontroller, nattskärra 2, sidensvans 1, rödstrupig sångare 1 den 16 maj, kungsfågelsångare 1 den 17 maj - ovanligt med vårfynd av denna art! varfågel 1, Ortolansparv 2 ex den 13 maj, - samt ännu en brandkronad kungsfågel den 1 juni.

Hösten
På grund av det fina sommarvädret och avsaknaden av rastande vadare kom höstsäsongen på Torhamn inte igång förrän den 28 juli. Den avslutades den 19 november och under hösten förekom ringmärkning på 57 dagar. Siffran för hela året blev för Torhamns del 84 dagar.

Verksamheten på stationen underlättades avsevärt sedan elströmmen äntligen kunnat kopplas in efter sommaren.

Sammanlagt försågs denna höst 2852 fåglar av 72 arter med ringar. Den mest anmärkningsvärda fångsten under hösten var en Brunsångare som ringmärktes den 28 september.

Den 5 augusti rastade vadarna äntligen och Kustsnäppa 1, Myrsnäppa 1 och 45 Kärrsnäppor märktes. Den 17 augusti gav nattfångst bl a Ljungpipare 1, Svartsnäppa 1 och Gluttsnäppa 1. Ytterliggare 2 Ljungpipare fångades senare. Andra noterbara fångster var Gök 1, Pärluggla 1, Spillkråka1, Tofsmes1 och Nötkråka 2.

Utklippan bemannades den 14 - 21 juli, 4 - 11 augusti, 25 augusti - 1 september samt 22 september - 20 oktober. Alltså sammanlagt 53 dagar. För hela året blev siffran 88 dagar.

Vistelsen på Utklippan förmörkades av att elströmmen var bruten under en lång period under sommaren - under tiden käbblade statliga myndigheter om vem som skulle bekosta den inte alltför dyrbara reparationen. Senare slog vår hyresvärd Fastighetsverket till och klippte av elströmmen i stationens båda lägenheter. Elsystemet var livsfarligt - något som vi påpekat i åratal. Reserv kopplades dock in men snart sade Fastighetsverket upp hyreskontraktet med fågelstationen. Motiveringen var att hyran skall höjas på grund av reparation av det läckande yttertaket och det livsfarliga elsystemet. Till detta ska läggas att transporterna till Klippan i fortsättningen försvåras sedan Gunnar Månsson ersatts av Kryssarklubben som tillsyningsman.

Under dessa oroliga förhållanden försågs dessa sommar- och höstveckor 10 494 fåglar av 81 arter med ringar. Vecka 42 inträffade ett kraftigt inflog av fåglar österifrån och under veckan ringmärktes 4 198 fåglar av 47 arter. Det är den näst bästa veckan i Utklippans historia.

Bland de mer rara arterna noterades två Kungsfågelsångare (den 25 september ocj 20 oktober), Taigasångare den 16 oktober, Snösiska 5 varav 4 ex den 18 oktober. Invasion av Större hackspett nådde också Utklippan där 7 ex rinmärktes den 30 augusti och den 1 september. Andra noterbara fångster var Bläsgås 1, Fjällvråk 13 varav 12 ex den 14 oktober - nytt dagsrekord - Kustsnäppa 2, Morkulla 1, Hornuggla 7 ex den 17 oktober, Jorduggla 2, Sidensvans 16 ex den19 oktober - nytt dagsrekord - rödhake 898 ex den 14 oktober - nytt dagsrekord, Ringtrast 1, Koltrast 63 ex den 16 oktober - också nytt dagsrekord - Dubbeltrast 1, Blåmes 101 ex den 27 september, Varfågel 8 och Större korsnäbb.

Särskilda projekt
Kentsk tärna
Även år 2001 slog sig de kentska tärnorna ner på ön Stolp; 55 - 60 par uppskattas ha gått till häckning. Men precis som år 2000 försvann kolonin av okänd anledning. Möjligen kan ihållande regn och kallt väder under pingsten ha orsakat kolonins sammanbrott. Det är tredje året i följd som det inträffar. (Rolf Larsson)

Uggleåret 2001
Året 2001 faller in i det mönster av kattuggleår, som etablerats under 1990-talet i östra Blekinge. Det går till hävderna som ett av de bästa åren, sedan noggrannare undersökningar började för 24 år sedan. Gammal ringmärkningsstatistik tyder på att liknande år inte förekommit i Sverige sedan i alla fall 1960.

I Karlskrona kommun påträffades 142 Kattugglehäckningar, av vilka 32 misslyckades. 27 häckningar hittades i Ronneby kommun, huvudsakligen av Sven Svensson. Av dessa misslyckades endast 2. Andelen misslyckade kullar i båda kommunerna är sannolikt större, då flera lyckade identifieras genom tiggande uthoppade ungar. Misslyckade häckningar ger av naturliga skäl inte motsvarande möjlighet till identifikation.

I år redovisas de totala siffrorna (alltså inte siffrorna för de kontrollerade kullarna). Med detta sätt att räkna blev ungmedlet för lyckade kullar 3,94 och 3,02 med de misslyckade inräknade.

Noterbart är den rika tillgången på smågnagare, vilken avspeglade sig i hamstrade bytesmängder, bl a ett jätteförråd med 51 byten (27 mindre, 12 större och 3 ospecificerade skogsmöss, 7 skogsorkar, 1 åkersork samt 1 vattennäbbmus). Ett förråd med 38 byten hittades också.

98 häckande honor fångades med håv vid boet. En 99:e identifierades genom att den hade fastnat med ena benet i en springa mellan de stående frambrädorna på en "piratholk" och avlidit. Av detta lär man, framsidan på holken bör spikas med tvärställda brädbitar.

Bland de många honorna återfanns de två äldsta kända Kattugglorna i Sverige! En kuriositet var den hane, som fångades samtidigt med sin maka! Det är första gången två makar har hamnat i håven tillsammans.

Berguvarna häckade med minst 10 par i Blekinge. Alla lyckades och fick sammanlagt minst 20 ungar. Ytterliggare 9 revir hyste uv. Medelvärdet/kull (n=9) blev 2,11. 2001 blev m. a. o. ett gott år även för uvarna.

Vid en av lokalerna hittades målade markeringar på marken, som ledde rakt till uvboet. Den sista biten var markerad med snitslar i småbuskar.

Sammanlagt 6 nya uvar från 4 kullar släpptes från våra 5 avelsuvar. Få återfynd av berguv (3 st) rapporterades under året. Samtliga återfanns i vårt eget landskap.

Hornugglorna hade naturligtvis även de ett mycket gott år, nästan lika bra som i slutet av 1980-talet, detta trots att de inte haft något upptrappningsår året innan. Hornugglorna är i högre utsträckning beroende av smågnagare och om året innan bjudit på normal eller god tillgång på smågnagare, kan de bygga upp sin population för att så sedan när toppåret inträffar, ha en större population, som skrider till häckning.

Fjolåret var mycket magert för de medelstora och små ugglearterna, men trots detta förekom det alltså riktigt många hornugglehäckningar i Blekinge 2001. 37 hittades bara i Karlskrona kommun utan någon systematisk letning. Men det var säkert betydligt fler.

Pärl- och sparvugglehäckningar har inte undertecknad haft tid att leta efter och inte heller fått några rapporter om, men de måste naturligtvis under 2001 ha varit fler än normalt (Conny Philipsson)

Kungsfiskare
Eftersom två par kungsfiskare häckade i länet år 2000 fanns det förhoppningar om att arten skulle börja återhämta sig. Men så blev inte fallet. År 2001 kunde inte en enda häckning registreras under inventeringen i maj och juni! Däremot kom en rapport under hösten som tyder på en häckning i Lyckebyån. Rolf Larsson)

Strömstare
Vintern: Verksamheten 2001 startades den 10 januari efter ett uppehåll på tre veckor. Den magra tillgången av Strömstarar som rådde under hösten visades sig hålla i sig i form av dålig påspädning. De fyra nattracen som gjordes på lokaler gav ett nytillskott på 20 starar att jämföra med fjolåret vars motsvarighet gav 33 st. Att antalet övervintrande i Blekinge var lägre än föregående år kan troligen tillskrivas den milda hösten, vilken bidrog till att stararna i större utsträckning övervintrade norrut.

Häckning: Antalet häckningar har under de tre senaste åren varit stabilt med 23, 21 respektive 21 kläckta kullar. Vid inte mindre än tolv häckningar av årets 21 i Blekinge deltog hannen i samband med matningen av ungarna, vilket klart överträffar tidigare års engagemang. Vid fyra lokaler matade endast honan. Vid de övriga fem gavs inte tillräcklig tid till att med säkerhet konstatera om även hanen deltog.

Så gott som samtliga bon byggs i en för arten uppsatt "standardholk", dvs plyfa 22x20x18 cm. I år bröts detta mönster då fyra bon påträffades i övernattningsrör, dvs 6 tums VVS-plaströr som kapats 7 tum långt och täppts till i ena änden. De är uppsatta för att förbättra Strömstarens övernattningsmöjligheter där sittplatser oftast saknas i t ex brotunnlar och kulvertar. Märkligt var de så till vida att samtliga platser där häckningen genomförts i rör fanns även holk i närheten. Vid tre av platserna var häckningen ifjol i holken. Vid samtliga fyra bon var mossboet byggt utanpå röret som en skyddad skärm vid ena sidan av ingången cirka 12 - 15 cm ut och med en tjocklek på 3 - 4 cm. Den enda kullen om 6 fåglar var inhysta i ett sådant rör. De övriga kullarna bestod av 5, 4 respektive 4 ungar.

Troglydyterna tar för sig mer och mer, inte nog med att de bygger i strömstareholkarna utan de har även fräckheten att under pågående bobygge av Strömstare bygga sitt bo i dennes. Vid två platser påträffades gärdsmygbo i Strömstarens nästan färdigbyggda mossbo. En av platserna var vid rörhäckning. Ifjol häckade Strömstaren i holken och Gärdsmygen i röret. I år var det tvärtom. Det är ännu inte aktuellt att i framtiden bekämpa troglydyter men man kan tycka att dessa två närstående arter kunde enas om lämpligheten beträffande utrymme för respektive bo.

För första gången har även forsärlan fått upp ögonen för dessa rör i vilka tre häckningar påträffades.

Hösten: Åter en höst med sent anlända fåglar. Orsaken till detta kan sannolikt tillskrivas det milda vädret, vilket bidrog till lägsta fångstresultat under projektets 11-åriga historia. En bidragande orsak var också den regniga september vars vattenflöde omintetgjorda alla fångstförsök vid överskottsfåran vid Fridafors där normalt en 15 - 20 starar fångas i oktober - november.

Om märkningssiffran var lågt så var kontrollsiffran desto högre. Inte mindre än 46 av 88 fångade Strömstarar bar ring sedan tidigare. Av dessa var 42 egna kontroller (48%). Tre stycken var boungar från i våras. Nämnas skall också den hanne som den 3 november 1993 som årsunge försågs med ring vid sitt dagrevir söder om Hängbrunnen i Listerbyån. Varje vinter har han fångats övernattande antingen vid Hängbrunnen eller vid Verkadammen. Med åren har blivit så "cool" att han ogärna lämnar holken utan har fått handplockas och placeras tillbaka i den. Han är projektets nu äldste kände och är inne på sitt nionde kalenderår. Något för Cinlus rekordbok. Om inget nyligen framkommit så lär en finsk Strömstare har åldersrekordet på 10 år 8 månader. Så än får man inte lägga av! (Ivar Tägtström)

Forsärla
Också detta år gick Forsärleprojektet på lågvarv. Dock ringmärktes 20 boungar i 5 kullar längs följande åar: Mörrumsån 1 kull, Mieån 2 och Vierydsån 1.(Rolf Larsson)

Rolf Larsson, Pressarevägen 10, 373 00 Jämjöslätt