Exkursion Pulken 2014

 

Vi startade från Karlskrona på morgonen och anlände till Pulken vid halv tiotiden. Dagens planering var, att vara i Pulken halvannan timme eller två, för att därefter göra en lite lokal utflykt. Först ett kort stopp för att titta på frilevande storkar och därefter köra till Håslövs ängar och strosa där ett par timmar för att framåt eftermiddagen köra tillbaka till Pulken och möta nyanlända tranor. Halva deltagartroppen fullföljde dagens hela planering och vi var nöjda med dagen, när vi åter styrde kosan mot Karlskrona.

Här kommer några bilder från vår trevliga dag.

 


Vid första anblicken var det inte särskilt många tranor på fältet och inte särskilt många skådare heller. Men när vi kommit fram till tornet såg vi, att det var fler tranor – uppskattningsvis 600- 800, som gick och åt i lugn och ro.

 

 

Några kom flygande och bland dem ”en katt bland hermelinerna som flög mot färdriktningen” (stork till vänster i bild).

 

Tranorna var mest intresserade av att vila, putsa sig och äta. Ett par hundra gravänder samsades gott med sina långbenta ”bordsgrannar”.

 






Lite hopp och skutt bjöd de ändå på, tyvärr fortfarande på långt avstånd och ganska dåliga ljusförhållanden, varför bilderna inte blev de bästa.

 


Framför webkameran, som är placerad några hundra meter från fågeltornet, behagade tranorna agera perfekta linslusar och kråmade sig elegant. Till ingen som helst glädje för oss som fotograferade från (alltför) långt avstånd.



Lite då och då kom mindre flockar och landade, efter att ha flugit över havet i timmar. Det är läckert att se dem komma och höra det välkomnande trumpetandet från de som redan finns på plats.

 

En trana gav en lång dansuppvisning för ett gräsandspar, som inte var det minsta imponerade.

 

När vi skulle köra iväg mot Håslöv, kom ett par storkar flygande precis över parkeringen. Lämpligt, med tanke på att vi var på väg till de frilevande storkarnas hem.

 


Det är två storkbo på gården vi besökte och i det ena var den hemmavarande storken ”lite blyg” och låg hukande i boet. Efter en stund kom partnern flygande och de hälsade på varandra med det karaktäristiska klapprandet med näbben.

 

I det andra boet var den hemmavarande storken i full färd med storstädning. En synnerligen välbehövlig sådan, vilket framgår av bilderna. ”All skit ska bort” så vi kan samla nytt för i år.

 

Granne med ett par av storkarna bodde ett kajpar i ett hål i husgaveln. Att kajor är opportunister när det gäller mat, är välkänt, men nu finns bildbevis på att de är lika anpassningsbara i sitt val av bomaterial. Vad kan vara bättre än lite absorberande hushållspapper i botten av boet?

Visst planering är av vikt för att inte bli spetsad av spikarna vid inflygningen. Efter lite möda gick det bra och pappret kom på plats. Ovanpå pappret lite mjukt material av annat slag – och en säkrare inflygning. Förmodligen beroende på bättre sikt än med hushållspapper som täckte hela ansiktet J.

 

Anblicken av Håslövs ängar är alltid lika slående med sin flacka natur. Långt i fjärran flög ett grågåspar förbi. Det var långt ifrån ”fullt ös” vad fågellivet beträffar och vi gick ganska länge utan att se något som föranledde extatiska utrop. En glada spanade över ängen och hade sällskap av ett par ilskna tofsvipor. Ett flertal lärkor drillade glatt, trots det kylslagna och gråmulna vädret och gjorde mig lite varm i hjärtat. När vi kommit ner till södra tornet tog vi en fika och stod och spanade ut över ängen. Linus upptäckte några brushanar, på låååångt håll, i de små vattensamlingarna närmare parkeringen. Vi gick i rask takt närmare i förhoppning om att kunna få se dem lite bättre. Det visade sig vara ganska många, närmare bestämt 26 individer, i lite olika dräkter. Roligt att få se dem, även om avståndet dessvärre var för långt för att få bra foton.

 







Vi var 16 personer och en söt liten shetland sheepdog som deltog i utflykten och här är några av deltagarna.

 

Linus åtog sig den viktiga uppgiften att föra artlista och vi kunde konstatera att vi fått ihop ett drygt 50- tal arter under dagen. Linus kommer att presentera den på hemsidan, i gästboken, när han får tid över i sina studier.

 

Text och bild: Christina Sandin