| |
En
klassisk fågellokal som med sina 311 (tom 2006) påträffade arter är den
plats i Blekinge där det setts flest arter.
Torhamns udde är en lättillgänglig fågellokal för alla vid
Sveriges SO hörn där vår och höst ger störst utbud men även ett vinter och
sommarbesök ger utdelning
Fåglar:
Häckfåglar: Ett 40-tal arter häckar, bland
dessa märks strandskata, större strandpipare, tofsvipa, gravand och
törnskata. Tillfälligt har snatterand, årta (1967) och fältpiplärka (1980)
häckat. Höksångaren som fram till slutet av 80-talet häckade med flera par i
enbuskarna häckar numera oregelbundet.
Sträckfåglar:
Vårsträcket med ejder
(mars-april), vitkindad gås (april), och prutgås (15 maj-5 juni) är mäktigt,
tyvärr passerar flockarna ofta långt ut p g a de många öarna i östra
skärgården som leder sträcken en bra bit söder om Torhamns udde. Vid
pålandsvind passerar ejderflockarna ofta över udden. På sandreveln
(blottläggs vid lågvatten) mellan piren och ön Hammaröra ses bl a större
strandpipare, gluttsnäppa, skärfläcka, rödbena, kentsk tärna, skräntärna och
småtärna under våren.
På hösten kommer
Torhamn bättre till sin rätt som sträcklokal (inga öar stör nu sträcket).
Vadarsträcket under juli-augusti kan avnjutas från vindskyddet söder om
fågelstationen (morgon och kväll). En del vadare rastar även vid Luckorna.
Under september-oktober ses bl a mindre sångsvan, prutgås, vitkindad gås,
simänder (många i goda antal), sjöorre, ejder, labbar och dvärgmås. Även en
hel del tättingar ses också, ex rödstrupig piplärka, blåhake och lappsparv.
Klara oktoberdagar innebär vissa år ett kraftigt fjällvråksträck (max 1000
ex).

Under det massiva höststräcket är Torhamns udde även en ypperlig lokal för
grov gädda.
Invationsrörelser
av sparvuggla, pärluggla, hackspettar, nötskrika, nötkråka (bägge raserna)
och korsnäbbar inträffar vissa höstar.
Vinter:
Vintertid brukar någon snösparvsflock uppehålla sig på strandängarna. Övriga
vinterarter är havsörn, kricka, kärrsnäppa (regelbunden i januari de senaste
åren), skärsnäppa (sällsynt), ängspiplärka, skärpiplärka och någon enstaka
sånglärka.
Tillfälligt: Svartnäbbad islom, mindre lira, natthäger, silkeshäger,
ägretthäger, purpurhäger, skedstork, rödhalsad gås, mindre skrikörn, större
skrikörn, rödfalk, styltlöpare, tuvsnäppa, spetsstjärtad snäppa, tereksnäppa,
brednäbbad simsnäppa, svarthuvad mås, tärnmås, sandtärna, vitvingad tärna,
fjälluggla, biätare, blåkråka, korttålärka, större piplärka, vattenpiplärka,
citronärla, blåstjärt, ökensångare, bergssångare, brunsångare,
kungsfågelsångare, taigasångare, bergstaigassångare, rödhuvad törnskata,
rosenstare och svarthuvad sparv. |
|